kjakkjen
person som er masete / fæl til å klage
Sjå også kjakke.
Èlí va' så kjakkjí at eg líkar inkji å vère i hóp mæ æ. 'An æ så kjakkjen å úlílèg'e.
- Hankjønn
- kjakkjen
- Hokjønn
-
kjakkjí
- Inkjekjønn
-
kjakkji
- Fleirtal
-
kjakkne
- Komparativ
-
kjakknare
- Superlativ
-
kjakknaste
- Bunden
-
- Hankjønn
-
kjakkni
- Ho/inkjekjønn / feirtal
-
kjakkne
- Komparativ hankjønn
-
kjakknari
- Superlativ hankjønn
-
kjakknasti
- Registreringsgrunn
- Dialektord / uttrykk
- Ordklasse
- Adjektiv
- Emne
-
Personlege eigenskapar
- Innlese av
- Knut K. Homme (2006)
Registrert: 15.09.2004
Oppdatert: 09.02.2011
Del
- Info for innlogga brukar:
-
- Kjelde:
- Knut K. Homme
- Registrert av:
-
Svein Jore
(15.09.2004)
- Korrekturlese av:
-
Svein Jore
(18.01.2006)
- Oppdatert av:
-
Sigurd Brokke
(09.02.2011)