dreisseleg
(H)
Forklåring
sveisen, elegant (bruka om person som går og fører seg på ein sjølvsikker og "stolt" måte)
Døme
Sigríd va' så dreisseleg då 'u gjekk ti' kjyrkje i dei nýe stakkó sí.
Hankjønn
dreisseleg
Hokjønn
dreisseleg
Inkjekjønn
dreisseleg
Fleirtal
dreisseleg
Komparativ
dreisselegare
Superlativ
dreisselegaste
Bunden
Hankjønn
dreisseleg
Ho/inkjekjønn / feirtal
dreisseleg
Komparativ hankjønn
dreisselegaste
Superlativ hankjønn
dreisselegasti
Registreringsgrunn
Dialektord / uttrykk
Ordklasse
Adjektiv
Vallemål / Hylestadmål
Hylestadmål pga. bøying
Emne
Personlege eigenskapar
Innlese av
Liv Helga Brokke (2016)
Registrert: 23.07.2016
Oppdatert: 07.04.2018
Del
Info for innlogga brukar:
Kjelde:
Bergit Kjetilsdotter Rike
Registrert av:
Bjørgulv Holen
(23.07.2016)
Korrekturlese av:
Bjørgulv Holen
(23.07.2016)
Oppdatert av:
Sigurd Brokke
(07.04.2018)
Intern kommentar:
SB frå KJH, Hybygg-soga, substantiv nr 128, dreissæ (hankjønn) / dreissæ (hokjønn) / dreisseleg: Han ell' hu som lee vel mykji på lemin i gongjinn ell' arbeid.